Ett gott slut på en dålig dag.

Idag hade jag bestämt mig för att cykla in till stan för att gå runt på Trädgårdsföreningen och njuta av blommorna och sommaren som äntligen kommit. Jag tog vägen genom Slottsskogen och hade väl hunnit ungefär halvvägs då jag plötsligt vinglar till och ser trottoarkanten komma närmare och närmare utan att kunna göra något för att hindra det. Ett ögonblick senare ligger jag på asfalten med cykeln över mig. Som tur var fick jag bara några skrapsår och blåmärken men ändå tillräckligt för att behöva plåstras om så det var bara att vända om och ta sig hem för att bli ompysslad av snällaste pojkvännen.

Efter att ha hämtat mig ett slag gjorde jag ett nytt försök men denna gång tog jag det säkra före det osäkra och hoppade på spårvagnen. Det blev en skön promenad i solskenet bland ljuvligt doftande rosor. Åh, vad jag älskar dessa underbara blommor!




Vinterbleka fötter på sommarpromenad.



Ett rosa fluffträd hittade jag :)


Som en skog av lila.


Ett par befjädrade vänner
hittade jag med.



På vägen hem gick jag förbi
denna fina kyrka som också fick
vara med på bild!



Det var lite om min onsdag det! Nu är klockan mycket och i morgon är en annan dag så nu är det sovdags.
Kram!

Imse vimse spindel...

Den här lilla krabaten hittade jag i toaletten häromdagen. Trots att den saknade två ben hade den inga problem att röra sig. Men jag tyckte synd om det lilla livet så den fick flytta ut i vår trädgård.
Man kan ju undra hur det gick till när den blev ett par ben kortare..

En liten uppdatering: Det är inget fel alls på denna spindel, det är nämligen en art av Snabblöparspindel som ser ut just så. Antagligen för att kunna springa snabbare än om den haft ett benpar till! Naturen är fascinerande!

Världens bästa midsommar!

Jag hoppas ni alla haft en fin midsommar!
Vi hade en helt fantastisk sådan hemma hos Kricko och Filip ute på Helgö där det bjöds på en massa trevligt umgänge, god mat och dryck, många skratt och lite regn också så klart. Precis så som det ska vara alltså.

Natten till söndagen sov jag och Tobias hos Michaela och Mattias i deras söta lilla hus. Sedan var det dags att sätta sig på tåget till Göteborg igen. Jag hade gärna stannat längre och påmindes återigen om hur tråkigt det är att inte ha sina vänner på närmare håll men det blir säkert någon mer tur till Stockholm innan sommaren är över!

Bilder från helgen hittar ni som vanligt i albumet.

Kära återseenden och en jobbig insikt.

För ett par veckor sedan åkte vi till Madrid för första gången sedan vi flyttade därifrån för snart ett år sedan. Det var ett återseende vi båda sett fram emot under lång tid. Fyra dagar var inbokade och det var ju inte svårt att lista ut att de skulle gå alldeles för fort.. Nu är det nästan så man undrar om det inte bara var en dröm ändå? Tur då man har alla foton som bevis för att man verkligen var där!

Vi anlände tidigt på torsdagskvällen till ett mulet och kvavt Madrid. Trots att vädret inte riktigt var som det borde (soligt) så kändes det väldigt skönt att ha spansk mark under fötterna igen! Vi tog en taxi till hotellet som ligger på "vår" gata och som vi bott på ett par gånger förr. Stadens alla dofter, byggnader och gator fick en att känna sig som hemma igen och jag fick nästan känslan av att aldrig ha varit borta.
Eftersom vi inte hade råd att slösa med tiden, slängde vi snabbt in väskorna på rummet och gav oss ut för att äta middag på vår absoluta favorit thairestaurang. Det var lika gott och trevligt som alltid och efter maten blev det en skön kvällspromenad i våra gamla kvarter innan hotellsängen väntade.

Under de följande dagarna försökte vi hinna med att ta in så mycket som möjligt vilket innebar att återse en hel del restauranger, strosa runt i staden, träffa en del gamla vänner och bara njuta av att åter vara i denna härliga stad! Men fyra dagar är som sagt inte någon lång tid och dagarna blev väldigt intensiva. Nu tror jag i och för sig att man inte hade hunnit med allt man ville även om man haft ett par veckor på sig. Det viktigaste är ju ändå att vi fick träffa våra vänner och ha trevligt tillsammans. Förhoppningsvis dröjer det inte lika länge till nästa gång!

Glädjen över att vara tillbaka blandades med den inte lika glädjande insikten om att min spanska avsevärt försämrats under dessa månader i Sverige. Det kom visserligen inte som någon större överraskning men det känns ändå rätt jobbigt att inte alltid kunna uttrycka sig som man vill och behöva söka efter ord som tidigare poppade upp i skallen och sedan uttalades utan minsta ansträngning. Men det är väl helt enkelt oundvikligt då man inte längre använder språket på samma sätt som förut. Börjar med andra ord bli dags att plugga lite snart för att fräscha upp kunskaperna..
Självklart hade vi kameran med oss och bilderna hittar ni här.

Trädgårdsbesök

Nu har jag lagt upp några foton från ett besök i botaniska trädgården i albumet. Jag hade tur och hann ta mig dit innan värmen och sommaren försvann så jag hoppas de soliga bilderna kan muntra upp lite i regnet :)

Bästa födelsedagen!

De senaste månaderna har varit de tuffaste på länge och jag har varken hunnit eller haft ork med så mycket annat än skolan. Men nu är det äntligen sommarlov. Och vilken start det blev på det sen! På min första lediga kväll bjöd Tobias med mig ut på en lite tidig födelsedagsmiddag. Vilken restaurang vi skulle till hade han inte avslöjat. När vi klev av spårvagnen och styrde stegen mot Sjömagasinet blev jag riktigt förväntansfull, för dit hade jag länge velat gå! Det blev varsin 3-rätters middag med champagne och vin. Maten var bra och vinerna som sommeliern valde ut, passade fint till. Servisen var trevlig men inte alls så snabb och effektiv som man kan förvänta sig av en stjärnkrog. När notan kom blev det också uppenbart att det inte var speciellt prisvärt. Kvällen var dock väldigt trevlig och det är ju alltid kul att prova nya restauranger!

Dagen efter hade jag inte mer än avnjutit min första frukost i frihet förrän det ringde på dörren. Fundersam över vem det skulle kunna vara som ringer på en vardagsförmiddag, öppnar jag dörren. Där står mamma, pappa, Olle, Linda och lille Leo. Jag bara stod och gapade i flera sekunder innan jag till slut fick ur mig ett ”men vad gör NI här??”. Det visade sig att de hade kört hela natten, genom en stor del av Sverige för fira lilla mig på min födelsedag. Bättre present än så kan man nog inte få!!
Tydligen hade det planerats och hållits hemligt ända sedan i vintras och jag är verkligen imponerad över att ingen råkade försäga sig under alla dessa månader! Tack vare min nyfikenhet hade jag visserligen lyckats klura ut att Tobias och mamma planerade något men att det skulle vara detta hade jag aldrig kunnat ana så de överraskade mig minst sagt!
Resten av dagen gick för mig mest åt till att komma över chocken och för de andra att vila upp sig efter den långa resan.
Men snart skulle jag få ytterligare en överraskning att hämta mig från..
Jag hade just somnat när jag väcktes av Tobias som säger ”vakna älskling, du har besök”. Yrvaken och i nattmössan gick jag återigen och öppnade dörren som ett enda stort frågetecken. Och in kommer Michaela, Kricko och Filip, dvs bästa vännerna från Stockholm!! För andra gången samma dag står jag och gapar av förvåning och kläcker ur mig ännu ett ”men vad gör NI här??” ☺
Även detta besök var planerat sedan länge och helt plötsligt var huset till brädden fullt med nära och kära.

Det blev några härliga dagar då vi åt god mat, promenerade, fikade, gick lite på stan och bara umgicks. Jag njöt i fulla drag av den bästa födelsedagspresenten någonsin och tror nog alla andra också hade trevligt!
Tyvärr går ju tiden alltid för fort när man har roligt och snart var det dags för alla att åka hem. Plötsligt blev det väldigt tyst och tomt här hemma men jag kommer för alltid att med glädje minnas min 31-års dag och alla som gjorde den så minnesvärd.
Tack och kram på er!!