God natt Kalifornien. God morgon Sverige.

Vid 21-tiden i fredags lokal tid, landade vi på San franciscos flygplats. Resan var precis lika lång och seg som väntat men förutom tristess och trötthet gick allt bra. Eftersom bilen i stort sett är det enda färdmedlet här i Kalifornien så hade vi bokat en hyrbil som hämtades ut efter ankomst. Efter att ha varit på resande fot i nästan ett dygn och inte sovit mer än kanske en halvtimme totalt, kändes det inte som den bästa av idéer att sätta sig bakom ratten och ge sig ut på motorvägen i ett främmande land och med en främmande bil... Men något annat alternativ fanns inte så det var bara att ge sig av och hoppas på det bästa.
Peter, en av Tobias jobbarkompisar, hade till oss glatt lånat ut sin lägenhet strax utanför San jose, ca 10 mil från flygplatsen. Gps:en programmerades och vi styrde ut på motorvägen. Denna motorväg förbinder San francisco med Los angeles och sägs vara tungt trafikerad under dygnets alla timmar. Så även denna kväll och det var omöjligt att inte stressas av alla som ville fram och gjorde mer eller mindre vansinniga byten mellan de sex filerna.
Lättnaden var stor när vi efter en 40 minuter började närma oss och kunde svänga in på en lite mindre väg. Tyvärr visade det sig snart att Gps:en inte kunde hitta rätt adress men efter att ha kört fel en gång, frågat efter vägen på en bensinmack och kört fel ett par gånger till, hittade vi sen äntligen rätt och somnade nästan så fort vi kom in genom dörren!

Med en så pass stor tidsskillnad som 9 timmar blir ju den interna klockan lite rubbad. Alltså vaknade jag redan kl 6 i går morse (lördag) och kände att det var dags att kliva upp. Inte så konstigt kanske med tanke på att det i Spanien då redan var eftermiddag. Men så tidigt kan man ju inte gå upp på sin semester så vi tvingade oss att somna om för att istället vakna ett par timmar senare.
Frukost intogs i en shoppingmall i närheten och därefter körde vi mot Santana row. Det är ett relativt nybyggt område i utkanten av San jose som består av restauranger, en hel massa butiker, lägenheter samt shoppingcenter. Rent, prydligt och utan större charm men utmärkt för shopping och en bit god mat. Trötta som vi var från resan och tidsomställningen kändes det som en lagom ansträngande aktivitet. Dessutom är ju allt rätt billigt nu så det gäller att passa på:) Jag hittade bland annat ett par supersköna och fina bh:ar på Victorias secret. Tycker det är synd och skam att denna toppenbutik inte finns i Europa.. Får nog ta och shoppa på mig ett litet lager innan vi åker hem hehe.
Härifrån hade vi tänkt åka in till San jose för lite sightseeing men då jag inte kände mig upplagd för att snurra runt i en miljonstad letandes parkeringsplats osv, stannade vi kvar i Santana row ända till middagstid, åt indiskt och åkte sedan “hem” för en tidig kväll.

Så idag hade vi beslutat oss för att åka in till San francisco. Enligt guideboken ska man till varje pris undvika att köra bil i denna stad med smått kaotisk trafik och sjukt branta backar. Inget vi ville vara med om, så vi lydde rådet och satsade på tåget i stället. Men i detta otroligt bilberoende land kan man ju tydligen inte ta sig någonstans utan att sätta sig bakom ratten. För att komma till närmaste tågstation fick vi alltså först åka bil i 20 minuter. Hela samhället verkar liksom vara uppbyggt runt att alla kör bil överallt. Det finns exempelvis inga mataffärer på gångavstånd utan samtliga ligger i stora shoppingmalls som man måste ta bilen till. Dessutom kör de flesta, åtminstone här, väldigt stora och alldeles för bensinslukande bilar. Med tanke på miljön och klimatförändringarna kommer de ju bli tvungna att ändra sitt beteende förr eller senare. Men det kommer nog inte bli lätt..
Hur som helst så är det ju då positivt att det i alla fall finns ett tåg som går ända in till San francisco. Visserligen tar resan 1.5 timme men det är ju helt klart bättre än att alla tar bilen.

Att besöka Alcatraz var en av sakerna jag sett mest fram emot med denna resa och jag hade sett till att i god tid boka biljetter för en guidad kvällstur på ett par timmar. Det var planerat tills ikväll och vi skulle ha gott om tid att då ta sista tåget tillbaks som inte gick förrän vid midnatt. Vid en sista tidtabells koll i morse visade det sig dock att sista tåget går redan kl 21 på helgdagar. Turen slutade tjugo i. Alltså fanns det ingen som helst chans att hinna och inte gick det att boka om Alcatraz bijetterna till en annan dag heller. Visst borde vi ju ha kollat upp tiderna bättre innan men jag tror det är lätt att ta för givet att det lokala transportsystemet funkar lika bra här som hemma i Europa. Det gör det inte.
När den värsta besvikelsen lagt sig beslutade vi oss för att ändå åka in till stan och se till att ha kul och roa oss på annat sätt.

Det visade sig inte vara några som helst problem! Efter att ha shoppat mig en varm tröja som skydd mot de kyliga Stillahavs-vindar som sveper in över staden, började vi se oss omkring. Promenaden gick genom det livliga Chinatown där det kändes som att man förflyttats till Kina då man gick runt bland gator och torg där det bara talades kinesiska och nästan inga skyltar på engelska fanns.
Vidare uppåt, kämpade vi med den kraftiga lutningen på stans alla kullar samtidigt som vi förundrade betraktade alla som lyckas parkera och manövrera sina bilar i dessa branta backar. Trötta blev benen av allt detta klättrande och fick vila på uteserveringen till ett av stans mikrobryggerier där det intogs husets egna öl.
Med ny livsglädje fortsatte färden med en avstickare till Caffe trieste där en scen ur “Gudfadern” spelats in. De hade också en underbart god Cappuccino.
Sedan bar det av uppåt igen. Och ännu lite mer. Pust, stön så jobbigt. Men snart kom lönen för mödan i form av en fantastisk utsikt över både centrum och åt andra hållet Alcatraz ute på sin egna lilla ö. Tyvärr hade dimman redan då börjat komma in från havet så sikten var inte helt klar men det gjorde inte så mycket.
All denna fysiska aktivitet gjorde oss hungriga och eftersom klockan ändå hade hunnit bli kaliforniansk middagstid (18.00), bestämde vi oss för att ta tåget tillbaks och äta i San jose.
Att restauranger i en miljonstad ska hålla öppet till åtminstone runt kl 22-23 även på en söndag utgår man ju ifrån men när vi kom fram vid nio hade de flesta redan stängt. Vi hade i alla fall turen att springa på ett mexikanskt ställe som hade öppet. Här var alla gäster mexikaner och spanska var det enda språk som talades. På teven visades mexikansk såpopera och inredningen kändes väldigt spartansk. Antagligen precis som i Mexiko konstaterade vi och åt glatt.

Nu måste jag sova för imorrn ska vi försöka ta ett tidigt tåg in till San francisco så vi hinner med att göra allt vi inte hann med idag!

Bilder kommer i morgon så tills dess får ni sysselsätta er med detta mastodontinlägg :)