Närkontakt

Som väntat tog det inte lång tid för rastlösheten att komma krypande. Jag har bara varit arbetslös i några få dagar men känner redan att det börjar krypa i kroppen.. Känslan av att dagarna och med dem livet bara går en förbi utan att tas tillvara på är inget jag vill vara med om. Måste hitta på nåt meningsfullt att göra snart innan jag blir tokig. Något större hopp om att hitta nytt jobb innan skolstarten i januari hyser jag inte, så fram tills dess tänkte jag i stället ägna mig åt att komma i form både fysiskt och psykiskt. Fysiskt genom att rida, promenera och kanske gymma och psykiskt genom att repetera matte och på så sätt förbereda mig inför komvux.

Dagens aktivitet blev en promenad i Slottsskogen. Som vanligt vaknade jag först vid lunch och fick skynda mig för att hinna fånga dagens sista solstrålar. Parken var för ovanlighetens skull nästan helt tom på folk och stilla. Djuren såg ut att slappa och njuta av lugnet lika mycket som jag.
Sista stoppet innan hemmet blev som vanligt säldammen som denna dag låg alldeles spegelblank och fick mig nästan att undra över vart alla knubbiga sälar tagit vägen. Jag lutade mig över staketet för att se bättre då jag helt plötsligt tittar in i ett par stora, svarta ögon bara någon tiondels centimeter från mina. Se där, en knubbsäl som beslutat sig för att kolla in mig lite närmare. Några sekunder senare var dess nyfikenhet stillad och det magiska ögonblicket förbi. Men mer än så behövdes inte för att jag skulle fortsätta hemåt med ett leende på läpparna.
Tyvärr känner jag mig annars mest bedrövad och ledsen då jag passerar säldammen. De har absolut ingen, varken fysisk eller psykisk stimulans i denna lilla betongbassäng och är dessutom ständigt utsatta mål för besökare utan möjlighet att söka skydd. Det är inget annat än sorgligt och jag har svårt att tro att de kan ha ett bra liv.
Ett par hundra meter längre bort ligger pingvindammen och där är det om möjligt ännu värre. Trettiotalet Humboldtpingviner ska dela på en bassäng i samma storlek som den genomsnittliga villapoolen och speciellt djup är den inte heller. Surfade runt lite på nätet för att se om någon annan reagerat på samma sätt som jag och hittade denna sida.
Det känns bra att veta att det finns andra som bryr sig och jag hoppas verkligen situationen för dessa djur snart kommer ändras på ett sätt eller annat.